Nedan listas Faluns gatunamn som börjar på S till och med T.

Sara-Lisas väg

Sara Elisabeth Moræa (1716-1806) var dotter till stadsläkaren i Falun Johan Moræus på Svedens gård utanför Falun. 1734 träffades hon och den småländske studenten Carl Linnæus på en bal i staden. 1739 firade de sitt bröllop i det hus som nu kallas Linnés bröllopsstuga vid Sveden. Under resten av sitt liv styrde Sara-Lisa med fast hand över Linnés hus och lantegendomar i Uppsalatrakten medan han själv var sysselsatt med sin forskning och ute på resor. Maken själv beskrev henne som En Guds nådegåva.

Selma Ströms väg

Lärarinnan Selma Ström (1888-1967) var född på Elsborg i Falun och kunde både tala och skriva genuint elsborgsmål. Hennes kåserier på dialekt i FaluKuriren, under pseudonymen Jäda på Älsbörj, blev så populära att hon 1954 gav ut boken Hemma på Elsborg med hågkomster från vardag och fest i den gamla gruvarbetarstadsdelen. Hon var också flitigt anlitad som berättare.

Seminariegatan

Folkskollärarinneseminariet i monumental tegelarkitektur invigdes 1915. Redan 1904 hade landstingets småskollärarinneseimarium byggts i hörnet Mariabacken/Mäster Jons gränd, där gränden möter Seminariegatan.

Skarpskyttevägen

Skarpskytterörelsen var en frivillig försvarsrörelse, som startade i Sverige 1860 och som snabbt växte till en verklig folkrörelse. Bakgrunden var att man ansåg Sveriges försvar vara för dåligt. Regementena bestod fortfarande av indelta soldater. (Allmän värnplikt infördes inte förrän 1901.)

Falu stads frivilliga skarpskyttekår bildades 1861. I området norr om Skålpussen anlade man skjutbana och byggde en skyttepaviljong. I stadsdelen Stenslund finns därför flera namn med anknytning till skarpskytterörelsen. Se även Paviljongvägen och Skottvallsvägen.

Skolgatan

Går väster om Kristinegymnasiet (f d Högre allmänna läroverket i Falun). Skolhuset byggdes 1865 och påbyggdes med en tredje våning 1905-1906. Byggnaden ersatte ett äldre skolhus från början av 1820-talet i hörnet Åsgatan/Kristinegatan. Innan dess låg den gamla Trivialskolan inne på Kristine kyrkogård, med långsidan mot Trotzgatan.

Skolmästarevägen

Namnet hänger förmodligen samman med närheten till Stora Kopparbergs kyrka. Skolmästaren i äldre tider var oftast en präst.

Skottvallsvägen

Anknyter till Falu stads frivilliga skarpskyttekårs verksamhet i Stenslund på 1800-talet. (Se även Paviljongvägen och Skarpskyttevägen). En skottvall kan vara dels en vall som skyttarna skjuter ifrån vid en skjutbana, dels ett kulfång som fångar upp skotten bakom måltavlorna.

Skyfallsvägen

Den 27 juli 1666 inträffade det Stora Skyfallet - en lokal naturkatastrof som förstörde flera gårdar i närheten av gruvan. I ett par timmar härjade ett våldsamt oväder med åska, regn och hagel. Gruvan vattenfylldes, slaggvarpen spreds ut och hus, hyttor, jord och djur spolades iväg med vattnet i riktning mot sjön Tisken. Ingen människa kom till skada, men några av gårdarna kring Gamla Berget och Varggården ödelades för alltid.

Skålpussgränd

Namnet syftar på Skålpussen, en vattensamling mellan Svavelsyrafabriken och Stenslund.

Slaggatan

Går genom stadsdelen Slaggen, som skapades i mitten av 1600-talet genom att man fyllde ut den sanka åstranden med slagg. Namnet Slaggatan är känt från 1743.

Smältaregränd

Smältaren var den hyttarbetare som förestod en smältugn. Smältning av kopparmalmen skulle ske först efter kallrostningen och även som sista moment, efter vändrostningen. Den slutprodukt man då fick, kallades råkoppar.

Sohlbergs väg

Erik Sohlberg var född 1660 i Skänninge och avled 1739. I ungdomen var han i Louis de Geers tjänst i sex år och följde bland annat denne till Holland för att värva en örlogsflotta mot danskarna. Åren 1692-1737 var Sohlberg konstatsinspektor vid Falu gruva och bodde på gården Puttbo.

Sonen Claes är känd som följeslagare till Carl von Linné, både under dalaresan och andra resor. Linné skriver om familjen i sin bok Nemesis Divina (Den gudomliga vedergällningen):

Sohlberg, konstinspector i Fahlun, rik. Skinnar de arme grufdrängar in på sielfwe benen och häraf får sin rikedom. Har 5 qwicka söner, men inga hushållare, alla fattige och skyldige.

Stadshusgränd

Stadshuset = rådhuset. Huset byggdes 1649-1653 på en tidigare uppförd grund (tänkt för ett spannmålsmagasin) och påbyggdes med en andra våning på 1670-talet. Inrymde i början lokaler för rådstugurätten och kämnärsrätten, arrestlokaler, stadskällare, apotek med mera. Senare hade borgmästaren sin bostad i huset. Under 1900-talet fanns lokaler för bland annat polis och telegraf. Huset blev skadat vid en av stadsbränderna 1761 men byggdes snabbt upp igen. Samtidigt anlades gränden som brandgata.

Stenbocks väg

Greve Magnus Stenbock (1663-1717) var chef för Dalregementet åren 1700-1706. Något direkt befäl över sina trupper förde han dock aldrig. Han tillbringade åren som regementschef utomlands med ansvar för bland annat stora brobyggen i Polen och krigföringen i Holstein. I Dalarna satte han aldrig sin fot. Ändå är han kanske den mest kände av Dalregementets officerare. Han räknas som upphovsman till Stenbocksmarschen, som på 1930-talet antogs som regementets speciella marsch. 1975 restes en minnessten över honom i parken nedanför regementets kanslihus.

Stiernhielmsvägen

Georg Stiernhielm (1598-1672), Den svenska skaldekonstens fader, föddes på Gammelgården i Kniva, Vika, där det också finns en minnessten över honom. Till yrket var han först lärare, blev sedan hovrättsassessor i Dorpat i Livland samt ämbetsman i bland annat Antikvitetskollegium i Stockholm. Men sin största insats gjorde han genom att skriva dikter på svenska istället för på latin, som de flesta andra skalder gjorde på 1600-talet. Hexametereposet Hercules blev höjdpunkten i hans författarskap. Han påbörjade också ett lexikon över gamla svenska ord.

Stiernhööksvägen

Johan Stiernhöök (1596-1675) var en fattig bondson från Rättvik, som via studier i Västerås, Uppsala och Tyskland så småningom blev professor i juridik och en föregångsman inom lagstiftningen och rättskipningen i Sverige.

Stigaregatan

I början av 1700-talet fanns vid Falu gruva dels konststigare som övervakade hantverkarna vid gruvkonsterna, dels schaktstigare som skulle se till att kronans schakt drevs med räta väggar.

1762 års instruktion berättar att stigarna skulle ansvara för ved, krut och redskap inom varsitt område i gruvan, ett så kallad stigeri. De skulle även hålla ett öga på arbetsfolket och arbetet, se till att gruvrummen hölls rena från jord och vatten med mera. Ett stigeri kunde omfatta bortåt 50 arbetsrum.

Stigaregatan kallades i mitten av 1700-talet Falu köpmangata och från ca 1760 till 1850-talet Västgötagatan. Den var infartsvägen till Falun för alla resande från både Stora Tuna-hållet och Leksandstrakten.

Stora torget

Torget skapades på 1640-talet av en beteshage, det så kallade Bondeänget. Under 1600-talet kallades torget för Bondetorget. Så småningom blev det salutorg, från början avsett endast för de handelsmän i själva staden, som saknade butik. Resande handelsmän fick hålla till på Hälsingtorget.

Vid de stora höst- och julmarknaderna i början av 1900-talet gick det livligt till på torget. Fotografen Albin Hedling berättar i en liten minnesteckning:

Marknadsstånden bildade långa rader mot gatorna. Invid Kristine kyrka höllo älvdalingarna och våmhuskarlarna till med sina laggkärl och korgar. Gick man ner över torget träffade man bönder från Vika och Stora Skedvi med foderlass, leksandsbönderna med sina spinnrockar och träskålar, malungsbor samt rättvikare med träslöjd, kopparkärl och skinnvaror. De omnämnda marknadsförsäljarna stod ej i stånd utan sålde direkt från lasset. Mittemot Zander & Sagers bokhandel hade några Falugummor servering av varm soppa och apelsiner. I riktning mot Holmtorget höll bjursfolket till med sina näverbottnar, becksömsskor samt en rad stånd där man sålde stenkärl, slevar och skedar. Mitt för Centralpalatset kunde man tillhandla sig spånkorgar, nystkronor med mera samt slipstenar från Orsa.

Enligt 1901 års ordningsföreskrifter fick man endast sälja spannmål, laggkärl och slöjdvaror på Stora torget under vanliga torgdagar.

Stortallsvägen

Se Krontallsvägen.

Stubbnarvsvägen

Gården Stubbnarvet finns belagd i skrift sedan 1539 och var belägen söder om Slätta. 1718 är gården borta, skriver Karl-Erik Forsslund i Stora Kopparbergsdelen av sitt verk Med Dalälven från källorna till havet. I själva verket finns gården utsatt på kartor så sent som 1892.

Sturegatan

Gatan kallades före 1850-talet Stora Västra Långgatan. J S Bagge uppkallade den efter Sten Svantesson Sture (Sten Sture d y), som kämpade mot danske kungen Kristian II 1517-1520. I januari 1520 sårades han dödligt i drabbningen vid Bogesund och avled under hemfärden mot Stockholm. Efter hans död blev det Gustav Vasa som fortsatte kampen mot danskarna.

Styraregatan

En spelstyrare var den yrkesman som övervakade och reglerade malmuppfordringen i gruvan (spel = malmuppfordringsverk, vanligen vatten- eller hästdrivna). Olof Naucler, som år 1702 framlade en beskrivning över Stora Kopparbergs gruva som avhandling vid Uppsala universitet, berättar att det fanns två små kojor vid varje gruvspel. Den ena var spelstyrarens och i den andra satt den så kallade uppskäraren, som räknade malmkorgarna genom att skära märken i en stock.

Surbrunnsvägen

Surbrunn var en hälsobrunn och en nöjesplats som låg nära Dalregementet. Brunnen upptogs 1666 och skall därmed ha varit en av de äldsta mineralbrunnarna i Sverige I mitten av 1800-talet gick det hästomnibuss dit från Stora torget. Så småningom minskade brunnsdrickningen och Surbrunn blev festplats istället. Här sjöng till exempel Ernst Rolf som tonåring år 1904.

Svärdsjögatan

Kallades på 1600-talet Torgsgränden och på 1700-talet Lallarvsgatan. Så småningom kom gatan att utgöra början av stora vägen mot Svärdsjö.

Söderbaums väg

Per Söderbaum (1841-1911) efterträdde 1882 sin svärfar Sven Fredrik Psilander (se Psilanders väg) som lasarettsläkare i Falun och behöll denna tjänst fram till pensioneringen 1906.

Södra Mariegatan

Den södra av gatorna från Östanfors mot Kopparbergs kyrka. (Se även Norra Mariegatan).

Teatergatan

Den nuvarande Stadsteatern i Falun invigdes 1964. Åren 1828-1941 låg teatern vid Sturegatans östra sida, inte långt från korsningen med Gruvgatan. Huset användes sedan som lagerlokal och revs 1958. I början av 1800-talet fanns en teater vid Falubron, där Ordenshuset sedan byggdes.

Tegelbacken

Gatan som från och med 2015 utgör Knutpunkten för stadsbussarna heter officiellt Tegelbacken. Den nuvarande gatan kom till i och med omdaningen av Södra Centrum, men namnet har även tidigare funnits på i stort sett samma plats. Namnet Tegelbacken finns tidigast utsatt på Bagges karta över Falun från 1856 och finns fortfarande kvar på en karta från 1909. Sedan anlades en del av Järnvägsparken (Luffarparken) och Tegelbacken försvann. Då döptes en liten gata strax intill till Tegelbacksvägen istället. Den fanns kvar ända in på 1960-talet.

Tegelvägen

Namnet syftar på Falu Tegelverks AB, som låg på norra sidan av järnvägen, där Tegelvägen möter Åsgatans norra ände. Företaget grundades 1899 av Karl Johan Hellberg (1848-1914) från Österå och övertogs sedan av hans son Ingel. (Se även Hellbergs väg).

Teletornsvägen

Har sitt namn efter teletornet på Jungfruberget (tornets officiella benämning är dock Hästberg), som sedan det byggdes i mitten av 1950-talet har varit ett av Faluns landmärken. Se även Jungfruvägen.

Timmervägen

Leder från Borlängevägen och till den plats på Daglöstäkten där Vedkompaniet (Vedkontoret) under 1600- och 1700-talen hade sitt upplag av timmer och ved. Vedkompaniet bildades 1648 för att man skulle kunna samordna inköpen av ved för gruvans räkning. De bergsmän som ville köpa ved, gick till Vedkompaniets kontor och betalade för önskad mängd, fick ett kvitto på pengarna och kunde sedan hämta ut sitt parti vid Daglöstäkten, där veden låg kluven och staplad.

Gatunamnet kan också tänkas ha anknytning till timmerleveranserna till Tisksågen, som startades 1875.

Tiskgränd

Sjön Tisken är känd sedan 1288 i sammansättningen Tiskasjöberg. Namnets ursprung är dock okänt.

Torkils väg

Bergsmannen Torkil Andersson, som levde runt sekelskiftet 1500, var far till Daniel Torkilsson på Främby (se Daniels väg).

Trapplan, Trappstigen

Trapplan (Trapp-plan) är det äldsta av namnen. Ursprungligen kallades det Söderbergska trapp-plan efter fanjunkaren Sven Samuel Söderberg (född 1832). År 1871 flyttade han med sin familj in i en gård vid Lustigknopp. Där anlade han en dansbana och en kaffeservering på planen, dit en trappa ledde. 1902 flyttade Söderbergs till Rättvik. Namnet Trappstigen tillkom 1978 i samband med utökad bebyggelse i området. Se även Knoppstigen samt Lustigknoppsbacken och Lustigknoppsvägen.

Treffenbergsvägen

Uppkallad efter Curry Treffenberg (1825-1897), landshövding i Kopparbergs län 1880-1893. Var dessförinnan (1873-1880) landshövding i Västernorrlands län, där han 1879 gjorde sig känd genom att slå ner Sundsvallsstrejken med militärmakt.

Trotzgatan

Här låg på 1600-talet Trotzgården, där den rike direktören för styckegjuteriet (kanonfabriken) i Falun m m Johan Trotzig (1597-1647) bodde. Han ägde också ett tegelbruk i Rankhyttan i Vika och levererade 300 000 tegel till byggandet av Kristine kyrka på 1640-talet. Under 1700-talet kallades gatan även för Östra Långgatan.

Tullkammaregatan

Leder till Falu stads tullkammare, som uppfördes 1896. Verksamheten hade startats redan året innan och pågick till 1995, då den i samband med EU-inträdet flyttades till Gävle.