Nedan listas Faluns gatunamn som börjar på L till och med N.

Labbarvsvägen

Gården Labbarvet var på 1600-talet en ensamliggande gård mellan Korsgården och Korsarvet. När bebyggelsen ökade kom den att ligga inom byn Korsgården. Sedan 1960-talet är gården borta.

Linnéplan, Linnévägen

Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges genom tiderna mest kände naturforskare. Själv kom han från Stenbrohult i Småland, men sin hustru Sara Lisa Moraea hämtade han på Svedens gård utanför Falun, där deras bröllopsstuga ännu är bevarad. Åren 1733-1734 gjorde Linné sin forskningsresa i Dalarna, som resulterade i boken Iter Dalekarlicum (Dalaresan).

Ljungbergs väg

Erik Johan Ljungberg (1843-1915) var Bergslagets disponent 1875-1913. Bodde i den närbelägna villan Bergalid.

Lorichsvägen

Per Daniel Lorichs (1785-1853) var landshövding i Kopparbergs län 1822-1853. I den biografiska litteraturen nämns han mest såsom morfar till den framstående arkitekten Isak Gustaf Clason.

Lustigknoppsbacken, Lustigknoppsvägen

Namnet Lustigknopp, betecknande berg eller höjd, finns även i Enviken, Svartnäs och Svärdsjö.

Vid Lustigknopp i Falun fanns på 1800-talet en dansbana och en kaffeservering. Se vidare Trapplan och Trappstigen samt Knoppstigen.

Lägervägen

Under andra världskriget upprättades flera interneringsläger i Falun. I Främby byggdes 1940 Interneringsläger I, som till en början mottog 250 engelska soldater, senare även polacker och främlingslegionärer. Lägret avvecklades i och med krigsslutet 1945.

Magasinsgatan

Uppkallad efter det kronomagasin som uppfördes 1777 i hörnet av Magasinsgatan och Åsgatan. Det var ett slagghus, avsett som förvaringsplats för den spannmål som bönderna fram till 1871 var ålagda att leverera till kronan istället för skattepengar. Åren 1954-1990 var huset pingstförsamlingens kyrka.

En del av Magasinsgatan (från Mäster Jons gränd till Åsgatan) kallades på 1700-talet Schlous gränd efter fältskären Zacharias Schlou (död 1761). Fortsättningen västerut kallades vid samma tid Målarens gränd. På 1800-talet började gatans östligaste del kallas Beronibacken efter gruvläkaren Victor Matthias Beronius, som var bosatt där.

Manhemsvägen

Gården Manhem omtalas första gången 1838. Det götisk-romantiska namnet har rötter i de isländska sagorna. På 1850-talet drev källarmästare Theodor Lindstein Manhem som värdshus och teaterlokal. Ursprungligen var egendomen en bergsmansgård.

Margaretas väg

Har fått sitt namn efter Falu gruvas äldsta konstdike, Drottning Margaretas dike, som troligen började anläggas som vattendrag för kopparhyttorna under unionsdrottningen Margaretas tid på 1300-talet. På 1550-talet förlängdes det för att kunna driva gruvans första mekaniska pumpverk, den så kallade Pipepungskonsten. På 1700-talet ersattes diket av Krondiket (se Krondiksvägen).

Mariabacken

Namnet kom till 1993, då Kyrkbacksvägens sträckning ändrades och man behövde ett nytt namn på denna gatudel. Namnet anknyter till Stora Kopparbergs kyrkas gamla status som Mariakyrka och namnen Södra och Norra Mariegatan.

Mariebergsvägen

Gården Marieberg på Kvarnbergets sluttning mot Tisken var i början av 1900-talet manufaktur-handlare August Klingbergs sommarvilla. 1913 köptes gården av Folkets Hus-föreningen och blev Folkets Park. Även den ångbåt som gick i trafik mellan ångbåtskajen och parken hette Marieberg.

Marits väg

Hustru Marit i Korsarvet finns antecknad i skattelängden Älvsborgs lösen 1571. Hon skattade för 15 marker (drygt 400 gram) koppar, två kor och tre getter.

Matsarvsvägen

Gården Matsarvet i närheten av Varggården omnämns i skriftliga källor första gången 1434. Den inköptes då av Västeråsbiskopen Olof Knop, som hade intressen i bergsbruket. 1566 fick Falu gruvas förste konstmästare Hans Johansson den i kunglig förläning och bodde där ännu 1604. Troligen övergavs gården efter det stora skyfallet 1666 (se Skyfallsvägen). Lämningar efter gården lär ha synts ännu på 1730-talet enligt geschwornern Lars Schultze.

Medborgarplatsen

Medborgarhuset på västra sidan om Faluån (senare Radio Dalarnas hus) invigdes 1936. Det var före detta Nya bergsskolan, som hade byggts om efter ritningar av stadsarkitekten Klas Boman sedan skolan flyttat till Filipstad. I Medborgarhuset samlades landstinget, hushållningssällskapet, stadsfullmäktige, stadsbiblioteket samt ABF och andra ideella föreningar under samma tak. Planen mellan huset och ån fick gräsmattor, grusgångar och planteringar och blev Medborgarplatsen.

Moder Elisabeths väg

Maria Elisabeth Hesselblad (1870-1957) var född i Fåglavik i Västergötland men växte upp i Falun. Som tonåring emigrerade hon till USA för att arbeta som sjuksköterska. Där konverterade hon även till katolicismen. År 1911 grundade hon den nuvarande grenen av Birgittinerorden, som sedan 1968 driver klostret och gästhemmet Birgittagården utanför Falun. Moder Elisabeth saligförklarades av påven år 2000 – ett första steg på vägen mot helgonförklaring.

Moragatan

Anknyter till dalfolkets nattkvarter i Östanfors vid marknaderna. Se även Dalkarlsgränd och Utmelandsgränd.

Mormorsgatan

Anspelar på Falu gruvas smeknamn Gamla mormor.

Myntgatan

Namnet hänger troligen samman med Falu gruvas gamla roll när det gäller kopparmyntningen i Sverige.

Måns Nils väg

Före det stora raset 1687, då Stora Stöten bildades, var Måns Nils stöt i Falu gruvas södra del ett av de största dagbrotten. Bergsfogden Måns Nilsson av Svinhuvudätten, bosatt i Aspeboda, var alltså en av gruvans största delägare. Det sägs att han varje dag körde malm från sin gruva med 24 hästar. Han var den rikaste mannen i Dalarna och ägde mer än fyrtio gårdar i falutrakten. Men efter att ha gjort sig till ovän med Gustav Vasa i samband med klockupproret 1531 tillfångatogs han, egendomarna konfiskerades och han avrättades 1534.

Mäster Jons gränd

Mäster (kyrkoherde) Jonas Palma, eller Jonas Germundi Palmarius Austroburgus, som hans fullständiga namn löd, var född i Småland någon gång under senare delen av 1500-talet. Sitt namn hade han tagit efter en växt, en salix-art som populärt brukade kallas palm och som växte vid hans barndomshem.

I ungdomen studerade mäster Jon utomlands i tolv år, delvis med finansiellt stöd av självaste rikskanslern Axel Oxenstierna. 1610 blev han hovpredikant och 1616 kyrkoherde vid Kopparberget, men försökte snart få förflyttning härifrån. Som skäl anförde han att han inte stod ut med den osunda röken från kopparhyttorna vid Prästtäkten/Gamla Herrgården, där dåtidens prästgård var belägen. Istället byggde han sig en egen gård nära Kopparbergs kyrka.

Mäster Pers gränd

Kyrkoherden Petrus Jonae Helsingus (1592-1663) var, som namnet visar, född i Hälsingland. Tjänsten i Falun fick han 1641. Gränden som bär hans namn är belägen intill prostgården, även om det bör noteras att kyrkoherdebostället inte låg där på hans tid.

Mäster Per var vida känd för sin frispråkighet och sitt något egenartade skämtlynne. Bland de många historier som berättas om honom är det en som utspelar sig vid ett av drottning Kristinas besök i Falun.

Drottningen hade en liten hund, som var mycket bortskämd och som följde sin matte överallt. Vid en stor middag hände det sig att hunden promenerade omkring på bordet mellan tallrikarna, och hovmännen frågade artigt med jämna mellanrum:

Behagar hund ett stycke kött?

Behagar hund ett stycke kaka?

och så vidare. När hunden kom till mäster Per, tog han den helt sonika i nackskinnet, frågade:

Behagar hund spatsera på golvet?

och lyfte ner den.

Nicolaivägen

Uppkallad efter Nicolaigruvan, ett privat utmål som togs upp av några bergsmän på 1830-talet. Gruvan fick sitt namn efter den dåvarande ryske tsaren Nikolaus eller Nikolaj Pavlovitj. Gruvan igenfylldes 1979 i samband med etableringen av Nicolai industriområde.

Nissers väg

Fröken Martina Nisser (1879-1918) och hennes mor Ellen Nisser (1849-1930) donerade stora summor pengar till ett sjukhem för kroniskt sjuka vid Falu lasarett. År 1931 stod huset färdigt. När det senare byggdes om till centrallaboratorium, flyttades det Nisserska sjukhemmet till den före detta Arbetsinrättningen. Det är detta hus som idag kallas Nisserska huset.

Norra Järnvägsgatan

Går längs järnvägen Falun-Rättvik, som invigdes 1890. Det sista ordinarie persontåget gick 1965. Godstransporterna till och från Grycksbo pappersbruk fortsatte fram till 1987 samt återupptogs under åren 2003-2008. Någon gång per år trafikeras banan av Museiföreningen Gefle-Dala Jernväg.

Norra Mariegatan

Den norra av de två gator som förr ledde från Östanfors till Kopparbergs kyrka, även kallad Marie kyrka, eftersom den ansågs vara vigd åt jungfru Maria.

Norra Mariegatan är sedan 1890 avskuren av järnvägen (se Norra Järnvägsgatan) och når alltså inte längre ända fram till kyrkan.

Nybrogatan

Nybron är – trots namnet – en av de äldsta broarna över Faluån. Den nämns första gången i skrift 1661.

Nyrelius väg

Skräddarlärlingen Nyrelius vann år 1794 en av Sveriges första friidrottstävlingar, som hölls i Noret utanför Falun. De grenar man tävlade i var simmande, löpande och kastande. 1979 lät Dalarnas Idrottsförbund prägla en medalj, Nyreliusplaketten, till minne av tävlingen.