Skydd enligt olika lagstiftning
Skydd enligt Plan- och bygglagen
En kulturhistoriskt värdefull byggnad skyddas vanligen genom Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) med ett formellt skydd i form av skydds- eller varsamhetsbestämmelse i detaljplan eller områdesbestämmelse. Stora delar av Faluns innerstadsbebyggelse har någon form av skydd i detaljplan/områdesbestämmelse.
Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Skydd enligt Kulturmiljölagen
Ett fåtal byggnader, som anses ha synnerligen höga kulturhistoriska värden, kan skyddas som byggnadsminnen. Byggnadsminnesförklaring är Sveriges starkaste skydd för enskilda byggnader och byggnadsmiljöer. Skyddet grundar sig på Kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Det är länsstyrelsen som ansvarar för byggnadsminnen. Även kyrkor, begravningsplatser och fornlämningar skyddas särskilt i Kulturmiljölagen. I Falu kommun finns drygt 20 byggnadsminnen.
Kulturmiljölagen (1988:950) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Skydd enligt Miljöbalken
Enligt Miljöbalken (SFS 1998:808) kan man peka ut områden som är av nationell betydelse för olika samhällsintressen, till exempel kulturmiljövård. Riksintressen för kulturmiljövården är ett urval av miljöer som ska representera hela landets historia från stenålder till nutid. I Falu kommun finns 18 riksintresseområden för kulturmiljö, till exempel större delen av Falu innerstad, Vikabygden och Sundborn.
Enligt miljöbalken kan också ett område förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Skyddet kan avse både natur- som kulturmiljövärden. Det finns ett kulturreservat i Falu kommun, Stabergs bergsmansgård i Vika, men ytterligare ett par är under utredning.
Miljöbalken om skydd av områden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Länsstyrelsens webb om Stabergs kulturreservat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.