Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Jesper Svedbergsvägen, stort gult hus i fokus.

Jesper Svedbergsvägen norrut från Sveagatan 2011.

Britsarvet

Området har sitt namn efter gården Britsarvet, som omnämns första gången 1452 och då ägdes av bergsfogden Hans Brännekettil i Varbo. Denna lantliga utkant av Falun började byggas ut med villor på 1920-talet. Här låg också handelsträdgårdar och de nyanlagda kvarteren fick namn från växtriket. I den östra delen av området, i kvarteren Prästkragen, Näckrosen och Resedan, uppfördes flerfamiljshus i två och tre våningar på 1940- och 50-talen.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Grupp 1 - grön

Folkskollärarinneseminariet.

Folkskollärarinneseminariet

Gullvivan 18 (Seminariegatan 3) Skolbyggnad i monumental tegelarkitektur i nationalromantisk stil som ritades av arkitekten Erik Lallerstedt, Stockholm, och som stod klar för invigning 1915. Uppfördes som utbildningsanstalt för blivande folkskollärarinnor och nyttjas idag som friskola. Till skolan hör en gymnastikflygel och en vaktmästarbostad.

Grupp 2 - röd

Britsarvets gård, vitt flerbostadshus.
Gullvivan 8, gult hus.
  • Britsarvsgården 4 och 12 (Britsarvsvägen 19, Seminariegatan 23 ) Britsarvets gård, herrgårdsbyggnad uppförd på 1770-talet i italiensk nyklassicism av protokollsekreteraren Gustaf Halldin (senare adlad Hallenstierna). Gården ägdes av landshövding Hans Järta åren 1811-25. Genomgripande ombyggnad samt tillbyggnad 1947. Den äldre byggnaden utmed Seminariegatan fungerade som köksflygel i äldre tid.
Julrosen 1.
  • Gullvivan 8 (Seminariegatan 13), enfamiljsvilla 1962, arkitekt Åke Sjöman, Leksand.
  • Julrosen 1 (Sveagatan 20), enfamiljsvilla 1925, arkitekt Per Olsson, Falun.
  • Julrosen 7 (Sveagatan 18), tvåbostadshus 1925, arkitekt F Henriksson, Falun.
  • Julrosen 9 (Seminariegatan 24), enfamiljsvilla 1913, arkitekt Edward Dahlbäck, Falun. Tillbyggd 1934, arkitekt Per Olsson, Falun.
  • Näckrosen 10 (Britsarvsvägen 32), tvåbostadshus 1934, arkitekt J A Backlund, Blixbo.
  • Näckrosen 15, 16 (Sveagatan 21, 23, 23 B, Jesper Svedbergsvägen 4), fyra flerbostadshus, arkitekt Åke Sjöman, Leksand.
  • Prästkragen 4 (Jesper Svedbergsvägen 5), enfamiljsvilla 1922, arkitekt Anders Holmkvist, Falun, gårdshuset tillkom 1927.
  • Prästkragen 7 (Seminariegatan 26), tvåbostadshus ca 1920.
  • Prästkragen 10 (Seminariegatan 32), enbostadshus 1946.
Prästkragen 17, 18, 19.

 

  • Prästkragen 17, 18, 19 (Britsarvsvägen 30, Jesper Svedbergsvägen 7, 9), tre flerbostadshus 1956, arkitekt Åke Sjöman, Leksand.

Grupp 3 - gul

  • Gullvivan 2, tvåbostadshus 1922.
  • Gullvivan 16, fyra flerbostadshus 1944-46, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
  • Nejlikan 1, flerbostadshus 1938.
  • Nejlikan 10, flerbostadshus 1939.
  • Nejlikan 17, flerbostadshus 1938.
  • Nejlikan 18, flerbostadshus 1938.
  • Näckrosen 1, tvåbostadshus 1948.
  • Näckrosen 5, flerbostadshus 1946.
  • Näckrosen 6, bostadshus/butik 1946.
  • Näckrosen 18, enbostadshus 1914.
  • Pionen 2, enbostadshus 1938.
  • Pionen 3, tvåbostadshus 1936.
  • Pionen 4, tvåbostadshus 1937.
  • Pionen 5, enbostadshus 1935.
  • Pionen 6, tvåbostadshus 1938.
  • Pionen 7, flerbostadshus 1938.
  • Pionen 8, enbostadshus 1937.
  • Pionen 9, flerbostadshus 1937.
  • Pionen 10, enbostadshus 1938.
  • Pionen 11, tvåbostadshus 1950.
  • Pionen 12, tvåbostadshus 1953.
  • Pionen 13, tvåbostadshus 1938.
  • Pionen 14 och 15, tvåbostadshus 1937.
  • Prästkragen 6, tvåbostadshus ombyggt 1931.
  • Prästkragen 8, enbostadshus 1924.
  • Prästkragen 9, enbostadshus 1927.
  • Resedan 1, tre flerbostadshus 1947, Manfred Mannert/Svenska Riksbyggen Arkitektkontor, Stockholm.
  • Resedan 4, tre flerbostadshus 1946, arkitekt Julius Järnåker, Hedemora.
  • Resedan 5, tre flerbostadshus 1946, Svenska Riksbyggen Arkitektkontor, Stockholm.
  • Resedan 6, tre flerbostadshus 1956, Vello Rähn/ Svenska Riksbyggen Arkitektkontor, Stockholm.
  • Snöklockan 4 (huset mot gatan), flerbostadshus 1935.
  • Snöklockan 12, tvåbostadshus 1934.


Sidan uppdaterad 2020-08-24